Jag kommer seriöst inte ihåg senast jag var på promenad! Det är helt sjukt. Det var ju liksom min grej, det var ju det jag gjordeö Måste bli ändring. Genast. Det finns ju inget bättre än att rensa tankarna bland frisk luft och skogsgläntor. Åh jag längtar redan, saknar mina promenadställen, jag saknar sjön, skogen, bäcken, träden, höjden, lugnet, ärligheten, sanningen som bara kan hittas på en promenadstig.

 

Höstpromenader, here I come.

 

(sa att jag skulle återkomma angående huruvida man ska läsa böcker/se filmer-grejen. Slutsats, man ska läsa böcker som böcker och se filmer som filmer. Två konstsätt som förmedlar olika saker.)